Räkna ut löneökning i procent

Så räknar du ut löneökning i procent från gammal och ny lön

Löneökningen i procent visar hur mycket lönen har ökat i förhållande till den lön du hade tidigare. Du tar skillnaden mellan den nya och den gamla lönen, delar med den gamla lönen och multiplicerar med 100.

Går lönen från 30 000 kr till 31 500 kr är skillnaden 1 500 kr. 1 500 kr / 30 000 kr × 100 = 5,00 %. Över ett år blir det 18 000 kr mer före skatt.

Formeln är densamma oavsett om du räknar på månadslön, årslön eller timlön, så länge båda lönerna gäller samma period. Välj enhet i kalkylatorn, så räknar den om skillnaden till år och månad. Vill du bara räkna om lönen mellan perioderna kan du räkna ut månadslön och årslön.

Vanliga fel när du räknar procent på lön

• Att dela med den nya lönen. 1 500 kr / 31 500 kr ger 4,76 %, men den rätta ökningen är 5,00 %. Procenten räknas alltid på utgångsläget.
• Att lägga ihop procenten för flera höjningar. Varje höjning räknas på den redan höjda lönen, se löneökning över flera år.
• Att blanda brutto och netto. Räkna på bruttolönen både före och efter höjningen. Nettolönen ökar med en mindre procent än bruttolönen.

Ny lön efter en viss procents löneökning

Vet du hur många procent du får i höjning räknar du fram den nya lönen genom att gånga den gamla lönen med 1 plus procentsatsen i decimalform.

3 % på 30 000 kr blir 30 000 kr × 1,03 = 30 900 kr, alltså 900 kr mer i månaden. Tabellen visar den nya månadslönen för några vanliga löner och procentsatser. Klicka på ett belopp för att räkna vidare med det i kalkylatorn.

Får du höjningen i kronor i stället räknar du ut procenten genom att dela ökningen med den gamla lönen, som i räkneexemplet ovan. Det är samma sak som att räkna ut procent på lön åt andra hållet.

Räkna baklänges till lönen före höjningen

Vet du bara den nya lönen och hur många procent den höjdes räknar du baklänges genom att dela med 1 plus procentsatsen. Att dra av procenten från den nya lönen ger fel svar, eftersom procenten då räknas på ett för högt belopp.

En lön på 33 280 kr efter en höjning på 4 % var före höjningen 33 280 kr / 1,04 = 32 000 kr. Drar du i stället av 4 % från 33 280 kr får du 31 949 kr, vilket är för lågt.

Vad blir löneökningen efter skatt?

Höjningen beskattas med din marginalskatt, det vill säga skatten på de sista kronorna du tjänar. Den är högre än den genomsnittliga skatten på hela lönen, eftersom grundavdraget och jobbskatteavdraget redan har gjort de första kronorna skattefria eller lågt beskattade.

Med genomsnittlig kommunalskatt (32,38 %) och skattetabell 33 ger höjningen från 30 000 kr till 31 500 kr 1 098 kr mer i månaden efter skatt. Du behåller alltså 73,2 % av höjningen. Tabellen visar en höjning på 3,0 %, lika mycket som märket, på olika löner.

Över brytpunkten för statlig skatt, 660 400 kr per år 2026, tillkommer 20 % statlig skatt på det som överstiger skiktgränsen. Därför behåller du bara 47 % av höjningen på 60 000 kr.

Kalkylatorn visar två siffror. Den första är skillnaden på lönebeskedet, som följer skattetabellen. Den andra är skillnaden över hela året med den slutliga skatten, om den nya lönen gäller alla tolv månader. De skiljer sig något åt, eftersom tabellen räknar med en schablon på 1,16 procentenheter för begravnings- och kyrkoavgift och avrundar inkomsten till intervall. För höjningen till 31 500 kr är det 1 098 kr i månaden enligt tabellen och 13 577 kr över året med den slutliga skatten. Vill du se hela uträkningen för din nya lön kan du räkna ut lön efter skatt.

Har löneökningen slagit inflationen?

En löneökning är bara värd något om priserna inte har stigit lika mycket. Reallöneökningen är löneökningen justerad för inflationen, som i Sverige mäts med konsumentprisindex (KPI).

Enligt SCB var inflationen mätt med KPI 0,3 % i augusti 2026. En löneökning på 3 % ger då en reallöneökning på 2,69 %. Medlingsinstitutet räknar med den enklare skillnaden mellan löneökning och inflation, 2,7 procentenheter, vilket fungerar bra så länge inflationen är låg. KPIF, som Riksbanken styr efter, var 0,7 % samma månad. Skillnaden beror på att KPIF räknar med oförändrade bolåneräntor.

Kalkylatorn fyller i den senaste KPI-siffran, men du kan ändra den. Jämför du lönen för ett helt år bakåt är det rimligt att använda inflationen för samma tolvmånadersperiod.

Vad är en normal löneökning 2026?

Löneökningarna i Sverige styrs till stor del av märket, den nivå som parterna inom industrin kommer överens om och som resten av arbetsmarknaden följer. I Industriavtalet från 2025 blev märket 6,4 % under 24 månader: 3,4 % från april 2025 och 3,0 % från april 2026, enligt Medlingsinstitutet.

Märket är ett kostnadsutrymme för arbetsgivaren, inte en garanterad höjning för varje anställd. En del kan gå till exempelvis arbetstidsförkortning eller pension, och i många avtal fördelas pengarna lokalt efter prestation. Enligt Medlingsinstitutets lönestatistik ökade lönerna i hela ekonomin med 2,9 % i juli 2026 jämfört med samma månad året innan.

Industrins avtal löper ut den 31 mars 2027, så nästa märke sätts i avtalsrörelsen 2027. Kalkylatorn jämför din löneökning med det märke som gäller nu och med den senaste siffran från Medlingsinstitutet.

Därför kan du inte lägga ihop procenten för flera år

Varje ny höjning räknas på den redan höjda lönen. Höjningarna 3,4 % och 3,0 % blir därför 1,034 × 1,03 − 1 = 6,50 %, inte 6,4 %. En lön på 30 000 kr blir 31 951 kr efter de två höjningarna. Märket anges som summan av årens procentsatser, så går båda höjningarna till lönen blir den i själva verket 6,50 % högre efter två år. Tre år i rad med 3 % ger 9,27 % och inte 9 %.

Samma sak gäller när du vill veta den genomsnittliga ökningen per år. Har lönen gått från 30 000 kr till 36 000 kr på 4 år är ökningen 20 % totalt men 4,66 % per år, inte 5 %. Välj Flera höjningar i kalkylatorn för att se lönen höjning för höjning, eller fyll i antal år under Flera år mellan lönerna.

Funderar du på att spara höjningen i stället för att öka utgifterna? Med en ränta på ränta-kalkylator ser du vad nettohöjningen kan växa till med åren.