Räkna ut a-kassa

A-kassa beräkning steg för steg

Sedan 1 oktober 2025 gäller en ny lag om arbetslöshetsförsäkring. Ersättningen bygger nu på dina faktiska inkomster av arbete månad för månad, i stället för på arbetad tid och en beräknad dagsförtjänst, och den betalas ut per månad. Beräkningen går till så här:

1. Ramtiden är de tolv månaderna före den månad du söker ersättning för. Inkomsten räknas till den månad den betalades ut.
2. Den ersättningsgrundande inkomsten är en tolftedel av allt du har tjänat under ramtiden. Månader utan inkomst räknas alltså med, som noll kronor. Taket är 34 000 kr i månaden.
3. Ersättningsnivån beror på hur länge du har varit medlem i en a-kassa: 80 %, 60 % eller 50 % av inkomsten. Nivån sänks med 10 procentenheter efter 100 ersättningsdagar och med ytterligare 5 efter 200.

Det här är det vanligaste felet i äldre räknesnurror, som räknar på din senaste månadslön. Har du haft lön alla tolv månaderna blir resultatet detsamma, men inte annars. Vill du räkna om en årslön först kan du räkna ut månadslön och årslön.

Ersättning per dag och månad

Tabellen visar ersättningen de första 100 dagarna för olika månadslöner, om du har haft samma lön alla tolv månaderna. Beloppet efter skatt gäller medlemmar i minst tolv månader och skattetabell 33, kolumn 5. Per ersättningsdag är ersättningen månadsbeloppet delat med 22.

Efter 100 dagar trappas ersättningen ned för alla. Med maxbeloppet blir det 27 200 kr dag 1–100, 23 800 kr dag 101–200 och 22 100 kr dag 201–300. Per ersättningsdag motsvarar det 1 236 kr, 1 082 kr och 1 005 kr. Under hela perioden på 300 dagar blir det 332 273 kr före skatt. Karensen minskar inte den summan, eftersom karensdagarna ligger före ersättningsperioden och inte räknas av från ersättningsdagarna.

Så avgör medlemstiden om du får 80, 60 eller 50 procent

• 80 % om du har varit medlem under hela ramtiden, minst tolv månader i följd, och fortfarande är medlem.
• 60 % om du har varit medlem minst de sex sista månaderna i följd och har haft minst 11 000 kr i minst fyra av medlemsmånaderna. Högst 20 400 kr i månaden.
• 50 % i övriga fall, även om du inte är medlem alls. Högst 17 000 kr i månaden.

Skillnaden är stor. Med 32 000 kr i månaden får en medlem 25 600 kr, medan den som inte är medlem får 16 000 kr. Avgiften till a-kassan ger dessutom en skattereduktion på 25 % av det du har betalat under året.

Inkomstvillkoret och hur många dagar du får

För att få a-kassa måste du uppfylla inkomstvillkoret: minst 120 000 kr i inkomst av arbete under ramtiden och minst 11 000 kr i minst fyra av månaderna. Hur länge du får ersättning beror på hur många månader du har nått upp till 11 000 kr:

Den sista raden är alternativregeln. Har du jobbat minst fyra månader i följd med minst 11 000 kr men inte kommit upp i 120 000 kr räknas ersättningen på en fast inkomst av 10 000 kr. Som medlem blir det 8 000 kr i månaden. Regeln kan användas högst 2 gånger i rad.

Föräldrapenning, sjukpenning och liknande ersättningar räknas in i den sammanlagda inkomsten. Månader då du till största delen har varit sjuk, föräldraledig eller tagit hand om barn under två år, och inte har tjänat minst 11 000 kr, räknas som överhoppningsbar tid och flyttar ramtiden bakåt. Var du föräldraledig nyligen kan du räkna ut föräldrapenning och se hur mycket som räknas med.

Karens och jobb vid sidan av

Varje ersättningsperiod börjar med en karens på 2 dagar. A-kassan drar då 2/22 från den första månadens ersättning. Med 24 000 kr i månaden blir karensavdraget 2 182 kr, och du får 21 818 kr före skatt den första månaden.

Jobbar du en del av månaden minskar ersättningen i samma proportion som lönen står i förhållande till en tolftedel av din inkomst under ramtiden (utan tak). Tjänar du 15 000 kr en månad och hade 30 000 kr i snitt får du 50 % av ersättningen, 12 000 kr, och förbrukar 11 av 22 dagar. Med alternativregeln jämförs lönen i stället med 10 000 kr: 2 500 kr i lön ger då 6 000 kr av 8 000 kr. Du kan få ersättning vid sidan av deltidsarbete i högst 14 månader per period. Vill du räkna på lönen först kan du räkna ut deltidslön.

A-kassa efter skatt

A-kassa är skattepliktig och pensionsgrundande, men den räknas inte som arbetsinkomst. Därför får du inget jobbskatteavdrag, och skatten blir högre än på en lika stor lön. Är a-kassan din huvudinkomst drar a-kassan skatt enligt en särskild skattetabell för arbetslöshetsersättning. Den anger skatten i procent och publiceras inte, men a-kassorna hänvisar själva till kolumn 5 i din vanliga skattetabell för en uppskattning. Kolumn 5 gäller ersättningar utan jobbskatteavdrag, och det är den kalkylatorn räknar med. Med maxbeloppet 27 200 kr blir avdraget då 8 086 kr med tabell 33, och du får ut ungefär 19 114 kr. Med tabell 32 blir det 19 360 kr.

Har du en högre lön från en arbetsgivare samtidigt räknas a-kassan som sidoinkomst, och då dras 30 %: 8 160 kr på 27 200 kr. Den slutliga skatten räknas i deklarationen på hela årets inkomster. Har du haft både lön och a-kassa under året kan du räkna ut skatteåterbäring för att se om det blir kvarskatt. Jämför gärna med vad du hade efter skatt när du jobbade: du kan räkna ut lön efter skatt på din tidigare lön. Med 30 000 kr i lön är skillnaden 7 047 kr i månaden de första 100 dagarna.

Vad gäller om man inte är medlem i en a-kassa?

Även den som inte är medlem i någon a-kassa kan få ersättning, om inkomstvillkoret är uppfyllt. Ersättningen är då 50 % av inkomsten, högst 17 000 kr i månaden, och trappas ned till 13 600 kr och 11 900 kr. Du söker ersättning hos Alfa-kassan, som är a-kassan för den som inte är medlem någon annanstans. Med 32 000 kr i lön blir det 16 000 kr före skatt och 11 921 kr efter skatt.

Går du med i en a-kassa i dag dröjer det sex månader innan du kan få 60 % och tolv månader innan du får 80 %. Hade du en pågående ersättningsperiod den 1 oktober 2025 gäller de gamla reglerna tills den perioden är slut. Tjänar du över taket kan en inkomstförsäkring via facket ge ett tillägg utöver a-kassan.